Senaste inläggen
Jag besökte Forsmarks kyrka i somras och fick lite bilder, både ut- o invändigt. Tur det. Idag är kyrkan stängd pga rasande puts från innertaket i väntan på utredning om åtgärd.
Mer text kommer så snart jag hittar tiden!
1975 förklarades hela Forsmarks brukssamhälle för byggnadsminne. Det är förståeligt. Hela samhället kring herrgården är fantastiskt med de vit-rappade husen av olika slag. I sydöstra änden av den långa bruksgatan från herrgården sett, ligger Forsmarks vita kyrka.
Ryssarna brände ner hela Forsmarks bruk 1719 men kyrkan skonades och man tror att den kyrkan kan ha byggts under 1600-talets tidiga år. Den revs under 1790-talet för att ersättas med den som står där idag. 1990 gjordes en yttre renovering.
Olof Tempelman gjorde ritningarna till kyrkan och Samuel af Ugglas lätt uppföra den. Gustav VI Adolf lade grundstenen den 25 juli 1794 och den färdiga kyrkan invigdes den 20 oktober 1800 av ärkebiskopen. Familjen af Ugglas finns med genom historien i detaljer och gåvor till kyrkan. Byggherren Samuel af Ugglas och hans hustru Carolina Wittfoth ligger begravda under koret. Det finns minnestavlor och vapenmålningar i kyrkan för flera av släktens medlemmar.
Tre läktare finns i kyrkans östra del. Den stora ovanför porten hyste bruksherrskapet och de två flankerande öppningarna är brukstjänste-männens läktare. Här går taklisten ut längs herrskapsläktarens barriär.
1981 fick kyrkan en ny orgel som ställdes på den plats där det tidigare funnits en kamin. Ett textilskåp har senare satts upp på motsvarande plats på andra långväggen.
Trägolvet innanför altarringen är målat i ett svartvitt mönster för att efterlikna marmor.
Altarbordet som här bara kan anas, har formen av en sarkofag, svartmålad med fyra förgyllda lejonfötter.
Altarringens baluster och överliggare är målade och marmorerade för att se ut som gjuten brons och bärnstensfärgad marmor.
Väggarna är målade i ett gråvitt marmormönster.
Det tysktillverkade korfönstret sattes upp till minne av Ludvig af Ugglas och hans fru Charlotte von Düben. Det föreställer Kristi uppståndelse.
Originalorgeln härstammar från tiden för kyrkans byggnad och har renoverats och restaurerats.
Fantastiska detaljer.
Tillhör Uppsala stift
Frösåkers församling
Det var många år sedan den här byggnaden härbärgade sjömän, såtillvida de inte var intresserade av att låna böcker eller lyssna på musik, fast då bara under till-fälliga besök. Sjömanskyrkan byggdes 1891 och har sedan den stod klart inhyst allt, från de självnämnda sjömännen från när o fjärran som sökte någonstans att bo medan de var i hamn, till kommungubbar och bibliotek. Det har varit ett kafé för arbetslösa. Idag kallas det Musikhuset och har så gjort i tjugo år. Kyrksalen, som jag inte sett, är ombyggd till en spelsal för konserter, teater och partyn om man så vill. Dagens verksamhet drivs av ABF och Vuxenskolan.
Sjömanskyrkan finns kvar i Gävle men på annan adress.
Lyckebo är en del av Storvreta, utanför Uppsala. Lyckebo byggdes upp under början av åttiotalet och 1982 stod även kyrkan klar. Lyckebokyrkan är en ekumenisk kyrka, ansluten till Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet. Min syster och jag passerade och jag slängde av ett par foton "i förbifarten".
Jag fick inte någon bild av taket där det stora korset sitter.
Min moster bodde i Hede några år innan hon gick bort. Jag har väldigt få minnen av Hede och framför allt inga av kyrkan, då jag bara varit där en gång vad jag minns, mitt i smällkalla vintern. Har ett vagt minne av närmare trettio minusgrader. Och ingen mössa..... Ljuva tonårstid...
Min syster och jag tog en ny tur dit i höstas för att kika på kyrkan och upptäckte att den visserligen stod öppen, men att den var under renovering och inventarierna var inklädda i byggplast. Gick därför aldrig in i kyrkan utan tog bara några bilder av exteriören.
Hede kyrka byggdes omkring 1620 och genomgick en ombyggnation under 1770-talet. De flesta av inventarierna är från senare halvan av 1700-talet. Den separata klockstapeln i rödbrunt trä, ritad av Anders Killberg från Klövsjö, sattes upp 1751.
Byggplast...
Tillhör Härnösands stift
Hedebygdens församling
St Johanneskyrkan byggdes av metodisterna 1890 och har sedan dess hört till flera olika samfund. Tror den var pingstkyrka ett tag. När dessa bilder togs tillhörde den Frälsningsarmén men såldes 2009.
Har inga (egna) bilder inifrån kyrkan och dess lokaler men jag såg bilderna från säljannonsen och det fanns en liten "kyrksal" och ett flertal kontor och ett kök med matsal.
Den rosa kyrkbyggnaden ligger fantastiskt vackert intill Faluån i östra delarna av centrala Falun.
St Mikael och draken
Ärkeängeln St Mikael är Mora kommuns skyddsängel och finns sedan 40-talet i stadsvapnet.
Vi for längs krokiga vägar som slingrade sig runt varenda liten bondgård och kohage för att så småningom hitta till Valö. Det fanns tre avtagsvägar från vägen mellan Forsmark och Östhammar och vi lyckades plocka den värsta :-) Sååå..... Kommer ni från Östhammar i riktning mot Forsmark, ta inte första vägen utan vänta en stund o ta nästa. Eller nästa.
Väl framme i Valö hittade vi en charmig liten medeltida stenkyrka. Dess exakta byggnadsår och fortsatta historia är inte helt känd men man tror att dess äldsta delar härstammar från 1200-talet och att andra delar byggts till under slutet av 1400- och början av 1500-talet. Under 1700-talet gjorde man om det yttre något och satte in högre fönster.
Man ser inte mycket av kyrkan från grinden... Ofta står det stora och mycket uppväxta träd framför kyrkor och kapell. De har en gång i tiden varit små och nätta men idag är det lättare att fotografera kyrkor under vår eller höst/vinter när inga löv finns i trädkronorna.
Södra sidans stiglucka är från 1400-talet (portarna är daterade senare, kanske efter en renovering?). Enligt gamla bilder har det funnits stigluckor både i öster och väster men idag är det här den enda som finns kvar.
Vi kom dit en sen eftermiddag och kyrkan var givetvis stängd. Med trött far o ännu tröttare son i släptåg ville jag inte kontakta vaktmästaren, annars hade det säkert kunnat komma någon och öppna. Därför har jag bara exteriörfoton för tillfället.
Valö kyrka hörde till samhällets egen församling men upptogs år 2006 i Frösåkers församling.
Den röda klockstapeln uppfördes 1939-40.
Enligt avbilder från 1600-talet kan man se att det funnits en klockstapel tidigare.
Tillhör Uppsala stift
Frösåkers församling
Amsbergs, eller Norr Amsbergs kapell ligger några km väster om Borlänge. Det är ett litet kapell byggt i trä (knuttimmer) och målat falurött. Redan 1683 stod det klart.
Ingången till kapellet sedd från vägen. Den blev huvudingång vid restaureringen på tjugotalet, 1924-25.
Södra långsidan av kapellet där den ursprungliga huvudingången med vapenhus finns. Tyvärr tittade jag aldrig in i vapenhuset när jag var där. Bra att ha ett nytt projekt :-)
Klockstapeln sum uppfördes vid restaureringen 1925. Tidigare fanns ett litet klocktorn över nuvarande ingång.
Innerväggarna är panelklädda och vitmålade. Det maffiga altarskåpet i ek och predikstolen är från 1620 och satt tidigare i Stora Tuna kyrka men flyttades till Amsberg 1759. Dopfunten såg jag inte till, ville inte störa för mycket då en ung familj kom till kapellet för att samtala med prästen om ett dop (antar jag). Den är i trä med tennskål och skall vara från 1700-talets mitt.
Jungfru Marias släkt med Maria o Jesusbarnet i mitten.
Heliga Annas möte med Joakim | Marias födelse
Annas legend | Marias tempelgång
Predikstolen är rikt snidad med de fyra evangelisterna och deras attribut.
Jag tycker den är jättehäftig i en sån liten och enkel kyrka som Amsbergs.
Från svenskakyrkan.se:
Av bilderna märks på ”korgens” fält Kristus och evangelisterna. På ryggstyckets mittersta fyllning att ”Gudsöga”. På den högra Johannes Döparen. På predikostolens ”Ljudtak” finns fem 1400-tals statyetter föreställande några apostlar, ett manligt helgon samt evangelisten Johannes. Mellan dessa syns bilder av Martin Luther och övriga reformatorer.
Kapellet är elektrifierat med lampetter efter ytterväggarna.
Kyrkbänkarna är omålade med utskurna, numrerade sidor.
Längs kyrkgången sitter svarvade ljusstakar med smideshållare.
Den gamla huvudingången på långväggen.
Tillhör Västerås stift
Stora Tuna församling
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
||||||
|