Några kyrkor på gång: 

Längs Bergslagsdiagonalen (Riksväg 50), alldeles innanför gränsen till Hälsingland från Dalarna ligger det gamla brukssamhället Svabensverk. Byn har en egen kyrka i en byggnad som från början var ämnad till skola. Byggnaden i sig är gjort i rester av det som bygden producerat, slaggtegel som sedan är pålagt med puts och kalkat. Under tjugo år var det skola men 1884 påbörjades ombyggnationen av skolhuset till kyrka. I juli 1885 hölls första gudstjänsten. 

I klockstapeln hänger den första gjutjärnsklocka som beställdes till Sverige från engelska Sheffield, Kristineklockan. 

Kyrkan var stängd så jag fick försöka få lite bilder genom fönstren. 

En del av inventarierna - altare, predikstol och orgel - kommer från ett bönerum man använde innan skolan blev kyrka. 

Dopfunten är tillverkad 1901 av ek. 

1972 restaurerades kyrkan och bland annat byggde man nya bänkar.

Alfta församling

Uppsala stift

S:t Olofs offerkyrka i Kårböle är nybyggd enligt gammal stavkyrkokonstruktion. Under 1980-talet rustade man upp området kring Kårån och i en skogsglänta hittade man grundstenar till det som en gång varit en gammal offerkyrka. Centralskolan i Färila utsågs vid tiden till en av tre skolor som skulle utföra ett specifikt projekt och man byggde en bakgrund till ett pilgrimsspel, gaveln till en stavkyrka. Denna gavel blev så småningom en av väggarna i St Olofs offerkyrka som sattes upp intill platsen för den gamla offerkyrkan. Den 17 september 1989 invigdes denna inför tusen besökare av biskop Bertil Werkström, assisterad av tolv präster! 

Tjärad till en vacker guldbrun färg där solen ligger på.

Kyrkan står öppen för besök sommartid så du är välkommen in!

Prosten Harry Holm i Ljusdal har tillverkat korset och altaret.

Foten till dopfunten är en bit av en knotig stam.

En sparbössa i keramik står på en trästubbe i koret. Denna lilla kopia av kyrkan skänktes av landshövding Hising med fru i samband med invigningen.

Predikstolen är uthuggen i en bit fura.

Bonaden bakom predikstolen är vävd av Ingrid Nordlund.

Smeden Lars Olsson i Kårböle har tillverkat smidesdetaljerna i kyrkan.

Det finns planer på att sätta upp en klockstapel intill kyrkan. Tills dess får den lilla vällingklockan på en kortgavel mellan södra långskeppet och koret, ljuda till gudstjänst.

Har inte hela inskriptionen på klockan men en del av den säger: 

... I KÅRBÖLE 17-9-1989  TILL MINNE AV PILGRIMSFÄRDER...

Färila-Kårböle församling

Uppsala stift

Kårböle ligger längs den gamla pilgrimsvägen mot Nidaros, eller i dagligt tal väg 84 mellan Sveg och Ljusdal. Det lilla samhället Kårböle ligger i Hälsingland men i Gävleborgs län och hör till Ljusdals kommun. Sedan januari 2010 ingår Kårböle och Färila i samma församling.

Kyrkan uppfördes 1869-1870 och ersatte då ett äldre kapell som funnits på platsen sedan 1770-talet. Kårböle kyrka är byggd av trä o sedan klädd i puts (reveterat trä), som målats i en gulbeige nyans.

Sidoskeppsportarna.

Texten över södra porten:

EN DAG UTI DINA GÅRDAR ÄR
BETTRE ÄN ELJEST TUSENDE

Texten över norra porten: 

O LAND LAND LAND
HÖR HERRANS ORD

Alla portar stod stängda vid när jag var där men ett framtida besök ska väl ge ett titt på insidan också. Där finns bland annat en Mariafigur från den gamla offerkyrkan längs pilgrimsvägen. 

Färila-Kårböle församling
Uppsala stift

Tusen år på kyrkudden är fullmatad med information om Leksands kyrka och församling och dess omgivningar och miljö. Boken tillkom i samband med att restaureringen av kyrkorummet 1971 gav en massa frågor om historien bakom en del av de fynden som gjordes. Det blev till slut en sammanställning om byggnadshistorien med bilder och beskrivningar av utvecklingen i och omkring Leksands kyrkudde.

Utgiven av Leksands församling
Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds skrifter 25
ISBN 91-85378-45-3

Med "tusen år på kyrkudden" (boktitel)

Många om- och tillbyggnader har skett i Leksands kyrka sen hon sattes upp under medeltiden. De äldsta delarna i kyrkan härstammar från 1200-talet och hon har sedan blivit tillbyggd allt eftersom folk färdades till kyrkan och de inte rymdes. Kyrkan fick under 1400-talet en hög tornspira - hela 82 meter hög! Denna liksom en efterföljare, togs båda av blixten och man satte under 1700-talet en lökkupol på taket i stället, med vad man tror rysk förlaga.

Klockstapeln är, liksom tornet, den tredje i ordningen och sattes upp 1628-30. Lanterninen byggdes till under 1770-talet. Vid dörren sitter en tavla som beskriver brandsignaler:

1 klämtslag: eldsvåda vid kyrkan och i Noret

2 klämtslag Sunnanäng, Hjortnäs, Tällberg, Laknäs, Östanbol och Plintsberg

3 klämtslag Lima, Åijer, Vargnäs och förut ej uppräknade Byar i Åsbygge Fjerding

4 klämtslag ej öfrige förut uppräknade Byar Rönnes Fjerdig

5 klämtslag Åkerö, Öfvermo, Yttermo, Mjelgen, Ytteråkerö, Hagen, Gärde, Smedby och Vestannor

6 klämtslag Övriga Byar Häradsfjärdingen och Djura Kapell

Många sockenklädda människor har vandrat upp längs allén som leder mot kyrkgrinden.

Leksands kyrka har en av landets största lökkupoler på taket. Spiran är i toppen, prydd med en krona och Karl XIIs namnskiffer.

Triumfkrucifixet är kyrkans äldsta inventarie och härstammar från 1300-talet.

Mer info kommer bara jag hinner :)

Med sina över tvåtusen sittplatser är Leksands kyrka en av Sveriges största landsortskyrkor. Det finns sittplatser i flera våningar med läktare som sammanbinder de olika korsarmarna. Skullar kallas de i Dalarna (tänk höskulle). Det fanns skullar/läktare för olika delar av församlingen, kvinnor och män, soldater och den sk gapskullen, dvs sångläktare. Det har funnits så många som nio skullar men idag finns fem kvar.

Under 2000-talet har kyrkan byggts om och till igen och en ny utbyggnad är skapad av Gunnar Mattson och Åke Axelsson för att möta samtidens krav av toaletter och samlingsrum, då man inte ville störa kyrksalens intryck.  

Apostlarna Petrus och Paulus är kyrkans skyddspatroner och de står avbildade på taket av koret och vapenhuset, i ett par skulpturer, som i original skapades av bildhuggaren Eric Bergman. Hans original från 1715 gjordes i trä och förvaras sedan 1991 på annan plats. Skulpturerna på taken är skapade i armerad plast för att bättre motstå väder och vind. Petrus håller Himmelrikets nyckel i sin hand, vilken är symbol för leksandsbygden.

Västerås stift

Leksands församling

Juoksengi kyrka före renoveringen/utbyggnaden med gamla klocktornet.

Bilder från våren 2011.

I lilla Broddbo strax norr om Sala finns ett fd missionshus/kapell.

Under slutet av 1800-talet byggdes järnvägen ut och en linje drogs genom Broddbo. Missionsförbundet bestämde sig att bygga ett kapell och detta sattes upp under åren 1870-1899. Under 1930-talet blev kyrkan kulturminnesförklarad som en del av svenska järnvägs- och kyrkohistorien. Om denna kvarstår idag vet jag inte.

1975 överläts kapellet till Svenska kyrkan och rustades upp för sin nya roll som kyrka och kallades därefter Sancta Gertruds kapell. 

2005 såldes så kyrkan vidare till privat ägo och är idag avsakraliserad och delvis ombyggd till bostad. Man har behållt tornet med kors och en liten kul detalj. På långväggen ut mot gatan, invid den gamla tornporten sitter en anslagstavla/ram, där man förr anslog gudstjänster och mötestider och i den har husets ägare satt in en liten dikt - eller något talesätt. Minns inte exakt. Gick inte så nära när jag insåg att det var en bostad.

Byggnaden har kvar sin röda takfärg men de vita ytterväggarna är ommålade i en mild gråblå nyans.